Här hittar du texter om hur vi firar jul i Sverige.
Texterna är skrivna på lite lättare svenska och med större text.
De här texterna kan passa dig som är dyslektiker eller håller på att lära dig det svenska språket och vill veta mer om hur julen firas i Sverige.
Advent
Ordet advent kommer från det latinska språket och betyder ankomst. I Sverige firas advent fyra söndagar före jul. År 2024 infaller första advent 1 december.
I vanliga fall går inte svenska folket i kyrkan så ofta. Men när advent kommer går man gärna i kyrkan.
Det finns speciella kyrkliga sånger, kallade psalmer, som sjungs just kring advent. De heter ”Bereden väg för herran” och ”Hosianna”.
Ljusstaken som man tar fram till advent har plats för fyra ljus, ett för varje söndag. Man tänder ett ljus vid första advent, två ljus vid andra och så vidare.
Då kan man också läsa en speciell dikt som hör till advent:
När första ljuset brinner
står julens dörr på glänt
och alla människor glädjas
att fira få advent
När andra ljuset brinner
är snart Lucia här
Hon bjuder oss på kaffe
och bud om julen bär
När tredje ljuset brinner,
vi juleklappar syr
och vi bakar kakor
och har ett fasligt styr
När fjärde ljuset brinner,
vi hämtar julegran
och alla barnen räknar
dan före dan före dopparedan
Det svenska ordet jul
Ingen vet helt säkert varifrån ordet ’jul’ kommer från början. Men i en hyllning som skrevs till kungen Harald Hårfager, redan år 900, berättas att någon ”dricker jul”.
På Harald Hårfagers tid fanns inte kristendomen i Sverige, utan människorna trodde på flera olika asagudar.
I slutet av året, när nätterna är kortare och dagarna längre offrade människorna till sina gudar för att fira att naturen gav dem ljuset tillbaka.
När kristendomen flera hundra år senare kom till Sverige blandades de gamla asa-traditionerna med de nya kristna.
Julkalendern i tv
Varje år visar SVT en berättelse i 24 delar, och som börjar den 1 december.
Både barn och vuxna tycker mycket om dessa berättelser och tittar varje dag. Man kan också köpa en adventskalender och öppna luckorna i den, dag för dag.
Julkalendern i tv har visats sedan 1960, här kan du läsa vad de olika kalendrarna har hetat, år för år.
Julgransplundring
Ordet plundra kommer från att man tar något. Att plundra är att härja, röva, stjäla.
Julgransplundringen är inte så allvarlig som den kan låta, det är en lek för barn, på dagen då julgranen ska kastas ut.
Det finns en liten vers om detta:
Tjugondag Knut – då dansas granen ut.
Den finns även så här:
Tjugondag Knut – då dansas julen ut.
Dagen Tjugondag Knut är den 13 januari, 20 dagar efter julafton. Vid en julgransplundring samlas barn och vuxna vid granen. Man dansar runt granen och barnen kan plocka av det som går att äta. Barnen kan också få leka fiskdamm, där de får ”fiska” fram en påse med godis.
Traditionen med julgransplundring kommer från Norden och har firats på nästan samma sätt sedan 1870-talet.
Julkortens historia
Det första julkortet skickades av Henry Cole, som bodde i England. Det var år 1843.
Omkring 1880 kom traditionen med att skicka julkort också till Sverige. Det var så många som skickade julkort med posten att det behövdes extra personal under december månad.
Jenny Nyström var en konstnär som levde i Sverige på 1880-talet. Hennes tomtar är väldigt kända och finns på julkort även idag, över 70 år efter hennes död.
Lucia
Varje år den 13 december firas Lucia i Sverige.
Firandet går till så att en flicka får en krona på huvudet. I den kronan sitter det tända stearinljus. Men i vår moderna tid använder man även elektriska ljus. Flickan har på sig ett långt vitt nattlinne och ett rött band knutet om magen.
Bakom Lucia går flickor som kallas för tärnor. De håller ett ljus i handen och har också vita nattlinnen med röda band om magen. Pojkarna har strutformade mössor och kallas stjärngossar. Alla de här personerna går i vad som kallas för Luciatåget. De sjunger sånger och sprider ljus.
Jultomten
Traditionen med att jultomten kommer med julklapparna på julafton den 24 december kommer från början från Europa. Det började man med omkring år 1860.
Den svenska konstnären Jenny Nyström var först med att rita och måla tomtar i röd rock.
Från början målade Jenny Nyström en annan sorts tomtar. Dessa tomtar var små och bodde på en bondgård. De såg till att djuren hade det bra och att gården skyddades mot ondska.
Så när konstnären Jenny Nyström började måla jultomten blev det en blandning av tomten från Europa och den svenska gårdstomten.
Julstöket
Ordet att stöka är ett annat ord för att jobba, städa, syssla eller pyssla.
Att julstöka innebär att göra allt det som behöver vara klart till julen.
Förr i tiden, när Sverige till större delen var ett bondesamhälle, var julstöket lite annorlunda än det är i dag.
På böndernas tid lagade man all maten själv, slaktade djur på gården, och gjorde både mat och annat av dem.
Man tog hand om allt kött. Fettet från djuren, också kallat talg, användes för att göra ljus av. Detta var innan man hade elektricitet i husen, så ljusen var väldigt viktiga.
Att stöpa ljus är en gammal tradition och tar lång tid. Detta gjordes av kvinnorna i huset och man trodde att om människorna i huset var glada den dagen som man stöpte ljus, då skulle ljusen brinna ner helt.
Man gjorde sitt eget öl, detta skulle göras den 9 december, dagen då Anna har namnsdag, så man sa ”på Anna-dagen”.
Lutfisken är den torkade vita fisk som fortfarande finns på julborden i svenska hem. Denna fisk skulle också göras i ordning på Anna-dagen.
Sedan skulle det också bakas. Då gjorde man stora degar eftersom brödet som bakades skulle räcka länge.
Till sist städades hela huset och allt gjordes fint så att familjen kunde fira jul i lugn och ro.
Julmaten
Sverige är ett långt land och därför kan det vara en del skillnader i vad som finns på det svenska julbordet. Men några maträtter finns i nästan hela Sverige, till exempel julskinkan, sill, köttbullar, Janssons frestelse (en potatisgratäng med ansjovis) och gravad lax.
I södra Sverige, exempelvis i Skåne, kan det finnas brunkål och ål på julbordet.
I norra Sverige kan man få äta blöta, ett tunnbröd som doppas i skinkspadet och äts med smör, skinka och senap.
Vid havet på västkusten ligger Bohuslän. Där äter man gärna makrill även till jul.
De som bor i Dalarna, där det finns mycket skog, vill gärna att vilt kött och kantarellstuvning finns på julbordet.