Julens alla lådor

Finskt och svenskt julfirande har många likheter, men det finns även skillnader. Pikkujoulu, Lilla jul, är en sådan. Lillajulsafton, dagen före första advent, har firats sedan 1920-talet. I en del hem hade man åtminstone förr då en liten bordsgran med ljus i och alla skulle få någon liten julklapp. Idag har Pikkujoulo ytterligare en betydelse och har blivit beteckningen på den personalfest med jultema som många företag ordnar i december.

Att äta gott hör till under en finländsk jul. Efter ett bastubad på julaftonen äter man t ex skinka, rosolli (en sallad med bl a röda bönor) och ugnsbakade lådrätter, som kålrots- och potatislåda. Före middagen besöker många familjegraven och tänder ett ljus.

Läsa Bibeln genom bröd

På Island firas julen i dagarna 13 med start den 12 december. Det är den dagen då jultomtarna börjar komma till Island. Sedan kommer de en och en, dag för dag, tills den siste har anlänt den 24 december. Sedan återvänder jultomtarna tillbaka till bergen som de kom ifrån, en och en och dag för dag. Den 6 januari har alla jultomtar återvänt och då är även julen slut och granen kastas ut.

Ett speciellt bröd bakas och det ska vara så lövtunt att det ska gå att läsa bibeltext igenom det, sägs det. I dessa bröd klipps vackra mönster som får symbolisera olika saker i islänningarnas liv. Brödet friteras gyllenbrunt och serveras tillsammans med lamm, ripa eller rökt skinka.

Granen kläs på kvällen den 23 december, som också är den kväll som affärerna håller öppet till midnatt – för dem som fortfarande är på jakt efter julklappar. På julafton den 24 december börjar julfirandet klockan 18, som en påminnelse om tiden då en ny dag började klockan 18. Delikatesser på julbordet är rökt lamm och ripa. Ripan var från början mat för de fattiga men är idag en dyr och exklusiv rätt.

Julklappar är en relativt ny företeelse, den kom inte förrän under 1800-talet. Dessförinnan var det vanligare att det delades ut presenter på sommaren. Till jul delades istället ett nytt klädesplagg ut till var och en i familjen. Den som inte hade nya kläder till jul kunde annars bli tagen av julkatten.

Tradition från all världens hörn

Det kanadensiska julfirandet har sin grund i många olika jultraditioner. Influenser finns från såväl Frankrike, Tyskland som Ukraina. Seden att skicka julkort kommer från 1840-talets England.

Vad julskinkan är för svenskarna är kalkonen för kanadensarna. Vid en typisk julmåltid serveras ugnsbakad kalkon med fyllning. Till den serveras sötpotatis, tranbärssås, brysselkål, kålrot, äppelmos och brunsås.

Julklapparna och utdelningen av dem är en väldigt viktig del av julfirandet. De flesta lägger klapparna under granen, men det förekommer även att julstrumpor hängs upp och fylls med julklappar.

Blandat ursprung

Traditionellt julfirande i Italien har två ursprung. Det ena är firandet av Jesu födelse (det italienska ordet för jul, Natale, betyder födelsedag). Det andra är en hednisk tradition från romarriket, då ”Saturnalia” firades vid vintersolståndet. Idag finns spår av detta kvar i adventsfirandet.

Under en traditionell jul i Italien äts en julmiddag som främst består av fisk. På ett välförsett julbord kan finnas 10–20 olika fiskrätter som ofta serveras med linser. Fisksorterna varierar, i Rom finns det på ett traditionellt julbord en capitone, en ål som serveras stekt eller grillad.

Sötsakerna man äter under julen är till exempel panettone, en fruktkaka, torrone och panforte, pepparkakor ungefär.

Dubbelt julfirande

I Nederländerna firas julen två gånger. Den 5 december är det Sinterklaas-afton, som har en fastare förankring än den vanliga julen, även om den idag märks allt mer. Tomten, Sankt Nicholas, kommer klädd i biskopsdräkt några veckor tidigare i båt från Spanien tillsammans med sin medhjälpare Svarte Petter. I båten finns presenter till barnen och Nicholas ankomst brukar nu direktsändas i TV.

Trots att Sinterklaas-afton är en stor dag är det är inget som hindrar att man utbyter julklappar även under julen. Maten under dessa dagar kan vara en fondue på kalkon, fläsk eller nötkött, olika efterrätter, kakor, marsipan och kerstbrot, ett julbröd med frukt.

Julkortens ursprungsland

Julen är Storbritanniens i särklass mest populära helg. Världens första julkort skickades i England på 1840-talet och i modern tid skickar britterna över en miljard julkort varje år. Många av dem säljs till förmån för välgörenhet av olika slag.

Genom Charles Dickens roman En julsaga, från 1843, associeras julen för människor världen över med det viktorianska England.

Sedan 1947 skänker Norge en julgran årligen till Storbritannien. Granen ställs på Trafalgar Square till minne av det norsk-engelska samarbetet under andra världskriget.

Drottningen håller jultal till det brittiska folket varje år på juldagen. Talet sänds i radio, tv och numera även över Internet.

Den brittiska julmiddagen äts på juldagen och består av fylld kalkon serverad med sås, potatis, rostade kastanjer, brysselkål, och ärtor. Till dessert äts plum pudding, en slags kaka som tillagas av torkad frukt, brödsmulor, ägg, socker kryddor och konjak. Blandningen kokas i timmar och serveras med vaniljsås.

Kyrkans högtid

I Etiopien är cirka 40 % av befolkningen kristna och tillhör den koptiska kyrkan. Dess kalender stämmmer inte överens med vår, utan består av 13 månader. 12 består av 30 dagar och en har 5 dagar. Julen, Ganna, firas enligt den kalendern den 7 januari.

Julen är här främst en religiös högtid och julklappsutdelning är ingen stor del av firandet. På juldagsmorgonen går alla i mässan och tänder ett ljus när man kommer in i kyrkan. Av tradition är många klädda i vitt under mässan, som kan pågå i tre timmar.

Julmåltiden består ofta av injera, en slags pannkaka gjord på surdeg, och doro wat, en kryddig kycklinggryta, vilken är huvudrätten. Bitar av injera används istället för gaffel när man äter grytan.

Inte vanligt med julgran

Nästan varje hem i Frankrike har en julkrubba och det är den som står i centrum vid julfirandet. Julgran är inte särskilt vanligt och har aldrig varit det.

Maten varierar mellan de olika regionerna i Frankrike. Dock är det gemensamt att middagen äts sent på kvällen, efter julaftonens mässa. Maten kan vara gås, kalkon, ostron eller gåslever. Många bakar även en speciell tårta, julstubben.

I väntan på tomten, eller Père Nöel som han heter på franska, ställer barnen fram sina skor, så att han kan fylla dem med julklapapr när han kommer.

I norra Frankrike kommer tomten redan den 6 december och delar ut julklappar, för att sedan återvända på nytt till julaftonen.

Stilla natt i reggaetakt

Firandet av julen på Jamaica har en lite annan karaktär än vad vi här i Europa är vana vid. Visserligen sjungs julsånger som Stilla Natt och Bjällerklang, men då ofta i reggaetakt.

I hemmen börjar julen med städning, inomhus och utomhus, dagarna före jul. Husväggarna målas och gräsmattan trimmas, så att allt är fint på juldagen, som är den stora festdagen på Jamaica. Middagen består ofta av gungoärter, kyckling, oxsvans och get med curry. Stekt nötkött och fläsk kan också förekomma på borden.

En dryck som förekommer i många jamaicanska hem under julen är sorrel. Den görs på torkade blomblad från en buske, kanel, kryddnejlika, socker, apelsinskal och rom.

För omkring 30 år sedan var det vanligt med Jonkanoo-parader runt om i Jamaica under julen. Det är en tradition som togs till Jamaica av de människor som fördes dit som slavar från Afrika. Idag lever den kvar framförallt på landsbygden. Det är framförallt män som deltar i Jonkanoo och de är utklädda till djur och djävulen.

Jul i Karibien

Trinidad och Tobago

När jultomten kommer till Trinidad och Tobago, nordöst om Venezuela, är det till tonerna av calypsomusik. Grupper av musiker går på kvällarna omkring och spelar på gitarrer, oljefat, tamburiner och andra instrument som är lätta att bära med sig. När de kommer fram till ett hus spelar de tills människorna som bor där vaknar och bjuder in dem på någon förtäring. Denna speciella trinidadiska musik kallas Parang.

Under dagarna före jul förekommer det mycket fester, både i skolor och på arbetsplatser. När man under själva juldagarna samlas i hemmen äter man en julmiddag som ofta består av kalkon, skinka, en köttpastej som kallas pastelles, gungoärter och ris. Till efterrätt äter man en fruktkaka, där frukten har legat i rom under flera veckor.Precis som på Jamaica dricker man sorrel också i Trinidad och Tobago.

Jullunch med släkten

Cirka två veckor före jul brukar de som firar jul plantera frön av bönor och linser i bomull. Till jul har plantorna blivit 15 cm höga och används som dekoration i den julkrubba, som finns i många kristna hem i Libanon.

Tradionellt brukar man under juldagens förmiddag besöka vänner och serveras då kaffe, drinkar och kanderade mandlar. Den viktigaste måltiden under julen är lunchen och släkten brukar samlas hos farföräldrarna eller hos den äldsta sonen. Lunchen består ofta av kyckling med ris och Kubbeh, en rätt gjord på krossad vete, som blandas med kött, lök och kryddor. Till detta dricker man vin eller arak. Som dessert äts Büche de Noël, fransk chokladtäckt rulltårta med en krämig fyllning.

Julgåvor i januari

I Ryssland har man varit ortodox i ordets verkliga mening. När andra länder ändrade sin tideräkning behölls där den gamla kalendern. Därför kommer julen två veckor senare än i Sverige.
Själva julfirandet i Ryssland påminner om vårt. Ryska familjer har gran, delar ut julklappar till barnen och det kommer en sorts tomte som kallas Farbror Frost. En skillnad är att barnen för att få en julklapp av honom måste utföra någon slags prestation, kanske sjunga en sång eller läsa en ramsa. Dessutom har han alltid sällskap av minst en Snöflicka.

Den måltid som äts på julaftonen ska enligt traditionen inte innehålla något kött. I familjer där man följer den ortodoxa traditionen äts en speciell gröt, som kallas kutya. Den görs på vete eller andra sädesslag. Gröten innehåller även honung och vallmofrön. Ofta äts kutyan från en gemensam tallrik.